Lions - Ljusdal
Lions Club Ljusdal > Om oss > Fakta > 50-års Jubileumstal

50-års Jubileumstal

Anders Brink´s Jubileumstal vid klubbens 50 års jubileum.

Ärade Lionsbröder, vice DG, ärade gäster.

Det har hamnat på min lott att sammanfatta de 50 år som gått sedan vår klubb bildades. Ett sådant uppdrag kan vara en stor ära men också ett stort ansvar då jag själv endast varit med i 10 år och är alltså rena ungdomen. En person som gjort att mitt anförande över huvud taget blivit möjligt är vår äldsta medlem, Nicke Collin, vilken gjort att de första 30 åren blir en sammanfattning av hans tal som hölls vid klubbens 30 års jubileum.

Innan jag börjar vill jag framföra en hälsning från en person som var med då klubben bildades nämligen Herbert Hårshagen nu 93 år och från Uppsala. Han var distriktsguvernör och delade ut stiftelsebrevet till vår förste president Paavo Hjelt vid den högtidliga stiftelseceremonin den 18 april 1953 här på Odd Fellow. Han framför sin varma hälsning och meddelar att han p.g.a. sin höga ålder inte kan närvara vilket han gärna hade vilja.

Ljusdal Lions Club bildade den 27 feb 1953 med Hudiksvalls Lions Club som fadder och om ni är intresserade av att veta mer om denna tillställning och även andra begivenheter de första åren finns en Jubileums bok att tillgå under kvällen.

För att ändå ge ett perspektiv från det första året i vår klubb och den tidsanda som var vill jag läsa upp det som då 1953 skrevs om Lions syften och ändamål i LjP.

…………..

50 år är en lång tid och för att sammanfatta allt som hänt i vår klubb behöver vi bra många timmar till förfogande, så jag tänker inte räkna upp alla presidenter som passerat revy i vår klubb och inte berätta om alla händelser och aktiviteter. Jag vill ändå få ge några nedslag i vår klubbs långa historia och tänker börja med några av våra aktiviteter stora som små.

Bland det första aktiviteter som varit och också blivit klubbens signum är Barnens Dag som kom till redan första året. Mycket folk har beskådat detta evenemang genom tiderna där nog den största publiken var då Alice Babs 1955 uppträdde inför mellan 6000 till 8000 åskådare beroende på vilken tidning man läser. En karneval från köpingen ut till Folkparken föregick BD med oftast en 5000 hövdad åskådarskara. Andra stora artister som uppträtt på BD är bl.a. Lill-Babs och Simon Brehm men ett av det mest originella var nog Grodan Boll med vänner.

Att så många åskådare kom till dessa första aktiviteter jämfört med dagens aktiviteter vill jag ändå ge en förklaring till. På den tiden fanns ca 28 000 invånare i nuvarande Ljusdals kommun, många åkte lång väg för att beskåda dåtidens stjärnor och det fanns ingen TV.

Anmärkningsvärt är ändå de inkomster som klubben fick av dessa arrangemang. De första åren låg inkomstnetto på mellan 8000- 13 000 kr vilket i dagens penningvärde motsvarar mellan 90 000 och 135 000 kr. Att arrangera alltför bra tillställningar kan ibland inte alltid vara av godo vilket klubben i början blev varse om. Då BD blev så populär tyckte Folkparksstyrelsen att detta inverkade negativt på Parkens egna aktiviteter vilket gjorde att vi blev nekade att använda Parken. Detta löstes dock genom att vi ordnade en egen Park på det s.k. mässområdet mellan Folkparken och Kyrksjön. Detta medförde dock en massa extra arbete att färdigställa kiosker, bord och bänkar mm och som självklart våra Lions klarade av, dock skall sägas med hjälp av sina respektive och barn. En episod som måste omnämnas från denna tid är att ett rykte i slutet på 50 talet kom i omlopp att strip-tease hade förekommit på ett tivoli vilket ju inte var passande på en BD. Händelsen finns omnämnd i ett av våra protokoll med en beklagarn att ingen sett händelsen.

Denna fina aktivitet har nu återuppstått från 1998 och med ett lysande resultat, vilket antal godispåsar visat. Här har Lion Sture Blomgren på sin motorcykel varit till stor hjälp, fråga mig inte hur men jag vet det. Jag hoppas att BD skall få fortsätta många år än och bidra med att få vår fina Folkpark att leva.

Lucia var också en av de första stora aktiviteter som har bidragit med att lysa upp den mörka årstiden. Själv har jag axlat detta tunga ansvar efter min bortgången fader, Lion Sigfrid Brink och om jag tänker efter så har under åren många skönheter deltagit. inte mindre än 50 Lucior och ca 300 tärnor. Att Ljusdals Lucia eller som det hette i början Västra Hälsinglands Lucia var något stort visas på att 1953 års Luciakortege och kröning på Riotorget besågs av inte mindre än 6000 personer varav 300 Bjuråkersbor enl LjP. Denna fina tradition har hållits levande med god hjälp av Ljusdals Församling, där jag måste ge en stor eloge till kantor Annelie Aspengren som de senaste 10 tal åren varit till stor hjälp. Vidare en eloge till Ljusdals Posten för ett gott samarbete under åren och ett hedersomnämnande till Nordens Guld affär som under många år, jag vet inte hur många, skänkt de Lucia smycken som delats ut till Lucia med tärnor.

Sedan 1970 har vi delat ut ett Kultur- och ungdomsledarstipendium till personer och organisationer för sina insatser i kommunen, vilket skett under Luciahögtiden i kyrkan.

Som motvikt till dessa aktiviteter vill jag nu berätta om några små aktiviteter som föregick under de första åren. Vi gav bort tandborstar till barn på Lasarettet, satte upp skyltar runt Kyrksjön att vattnet var hälsovådligt och odrickbart, byggde en parkeringsplats uppe vid Kajvall, tillverkade en trappa nedför brinken vid Norebadet, pyntade och dekorerade köpingens gator till Julen, ordnat Julskyltstävling och Julklappslotteri, haft Rimstuga med direktsändning i lokalradio. m.m.

Några aktiviteter som kan vara av extra värde att berätta är bl.a. under slutet på 60 talet en aktivitet vid namn Lions-jul. Det skall anmärkas att vår klubb var rätt stadd i kassa på den tiden. Lionsmedlemmar tillsammans med bl.a. socialnämnden, kyrka och distriktssköterska satt en kväll innan jul och tog emot allmänhetens begäran om stöd vilket ringdes in. Samma kväll postades en check till de behövande efter att det godkänts. Under kvällen postades över 9000 kr vilket i dag motsvarar över 60 000 kr. Denna aktivitet blev rikskänd och även en gratulation kom från huvudkontoret i Chicago.

Vi blickar nu på de riks aktiviteter som varit under åren och här är Röda Fjädern den största där vår klubb gjort vad som ålagt oss och vi har därmed bidragit med flera 100 000 tals kronor. Även under senare år har sådana riks aktiviteter fått sina bidrag från oss t.ex. Kungafonden.

Vi avbryter våra hjälpinsatser ett tag och ser på hur vi haft det med den sociala delen i vår klubb. Som jag omnämnde i börja är ett syfte med vår klubb att "åstadkomma ett varmt uppriktigt kamratskap byggt på inbördes förståelse" mellan våra medlemmar. Att vi har en bra gemenskap och samhörighet känner vi nog alla, även om vi ibland har svårt att behålla en del av våra medlemmar. Men vi har under årens lopp haft en medlemsskara på ca 30-40 medlemmar. Några exempel på händelser för att stärka gemenskapen skall jag ge. I början av klubbens historia var kontakterna mellan närliggande klubbar nog större än i dag vilket inträffade 1955 då en söndag Lionsklubbar från Ljusdal, Bollnäs och Edsbyn träffades på Lindstavallen för en gemensam utflykt.

Februarimötet 1960 blev en annan spektakulär tillställning då medlemmar med respektive avslutade tillställnigen med att ha en tefatstävling nedför Öjebacken. Hur detta slutade förtäljer inte historien.

Våra månadsmöten kan ofta vara av en formell karaktär men där vi försöker avsluta med en gemensam samkväm med god mat och dryck. En händelse av detta slag måste omnämnas mer detaljerat. 1963/64 när Bertil Sahlén var president beslutades att vid en månadsmöte vända på steken och börja med mat och dryck innan mötet. Jag citerar nu från Nickes jubileums tal " Stackars Bertil, han lyckades först vid 1:tiden på natten avsluta mötet. Då hade han i ett par timmars tid likt en fårhund försökt samla sin hjord till förhandlingsbordet. Inte minst besvär hade han med sin sekreterare, sedermera DG i norr, som tillsammans med likasinnade allmogespelmän idkade den sortens buskspel som brukar förekomma på spelmansstämmor. Oanade musikaliska gåvor avslöjades den natten. En märklig sak är att i protokollet står inte en rad om denna för vår klubb så märkliga händelse". Slut citat. En person som för kvällen var gästföreläsare blev så imponerad av detta möte att han senare blev medlem i klubben, mr John Walton-Ives.

Ett antal fester har passerat genom klubben historia och de flesta har varit nog så lyckade. Att få problem att ordna en fest av det mer ovanliga slaget har jag själv erfarenhet av . Under 1990 talet då jag själv var president ordnades en fest av en mer överraskande karaktär. Det framkom inte i inbjudan vilken typ av utstyrsel som var lämplig för de övningar som stundande. En busstur med överraskningar ledde till en febril förundran över vilka skor som var lämpliga. Efter ett antal telefonsamtal lyckades jag dock lugna de undrande om valet mellan gymnastikskor eller högklackat. För att återgå till denna fest besöktes både BrorErik och Avholmsbergets vidunderliga utsikt innan vi festade till på Kolsvedjastugan med grillning och egen orkester in till småtimmarna.

Att få umgås med sina kamrater efter sammanträdena är en viktig del av den samhörighet som finns mellan våra medlemmar, här har jag min egen far som ett bra exempel för detta då han oftast var den siste som gick hem. Mången glada skratt, givande samtal, nya ideer på aktiviteter och vingliga hemfärder på cykel har förekommit.

Ett årligt inslag med en sportslig betoning är nu det prestigefyllda Lions golfen. Att få stoltsera som mästare i detta klubbmästerskap är nog i klass med hur Annika Sörenstam känner sig då hon vunnit en stor golftävling. Själv blir jag nog farligare i år, jag har nämligen tjuvtränat.

Nu tar vi tag i våra aktiviteter igen.

Marknaden i Ljusdal är också ett signum för vår klubb. Denna aktivitet har varit nog så betungande för de ansvariga men varit en god inkomstkälla. Detta startades i mitten på 50 talet och var av en annan karaktär än i dag vilket visas av att både hästar, grisar och begagnade bilar såldes på marknaden. Det gick nog också mer livat till då än nu. 1955 var enl. HT marknaden en riktig fyllefest där det var pilsnern segrade. Det var strykande åtgång på ölgåsar på Stadshotellet, förbrukningen på de två dagarna som var lika stor som för ett helt år. Anmärkas är att tydligen starkölen gjorde sitt intåg detta år.

Ljusnan River var en tröttsam aktivitet men av en annan orsak. Att sitta och bevaka när en på älvens is ställd flotte flyter under bron eller en bil sjunker genom isen gav mången klubbmedlem en sömnlös natt.

Bilens Dag är en aktivitet som Lion Mats Berglund initierade. Under 1986-1993 var det fullt med både nya och gamla bilar i Folkparken och denna aktivitet vill vi försöka ta upp igen. Ett spektakulärt inslag var då man fick gissa på hur länge en bilmotor utan olja och vatten kunde gå innan den skar.

Lion Sigfrid Brink startade en rikskänd aktivitet det s.k. Musiklägret på Onsängsgården. Under flera somrar under slutet av 70 talet fick unga blivande spelmän från hela Sverige under ledning av erfarna spelmän som Tore Härdelin, Britt-Marie Sving m.f lära sig allt från att tuta i näverlur till att spela gånglåtar. Lägret avslutades med Delsbostämman. Under en sommar spelades lägret in på film av Staffan Hildebarnt vilket gjort att vi nu har en utmärkt dokumentation av en av våra fina aktiviteter.

Några mindre aktiviteter skall åter omnämnas. Resa med handikappade barn till Furuvik. Artistforum med lokala artister och hantverkare på bygdegården i Borr. Utflykter för åldringar. Arrangera en konsert med Arne Domnerus tillsammans med Sveriges Radio TV. Hjälpa till med transporter vid de blindas förenings RM i Harsa och för att inte glömma vår egen tillverkning av norra Europas godaste senap.

Internationella aktiviteter och kontakter är en viktig del av Lions verksamhet. Stora världsomfattande insamlingar har förekommit som t.ex. Sight First för att hjälpa synskadade världen över eller att borra brunnar i Indien. Många andra hjälpprojekt har vi bidragit medel till. Ett mer personligt sätt att hjälpa har varit våra fadderbarn bl.a. i Panama och Dominikanska Republiken. Då vi får brev och Julhälsningar från dem gör det att vi får en trevlig bekräftelse på att vi gör en god gärning med vårt arbete.

Att umgås med Lions från andra länder är ett utmärkt sätt att vidga sina vyer. Under åren har flera medlemmar fått möjlighet att lära känna utländska Lions med både värdskap och som gäster bl.a. i Australien. Internationella kongresser har några lyckliga av oss fått bevittna där Nicke Collin säkert kan berätta många minnen från. När ovan nämde gästföreläsare John Walon Ives blev president 1966 ordnade han att vi fick en tvillingkubb i England nämligen i Porthmouth vilken vi kan stoltsera med att fått en kanonkula i gåva av. I slutet av 1990 talet ordnade zonens klubbar ett internationellt ungdomsläger med läger i Forsa. Vår klubb visade ett av våra basnäringar skogen där de besökte en skogsavverkning genom Lion Benny Perssons försorg. Innan de avslutade sin dag hos oss fick det med sig en varsin bandyboll som minne.

Att få Lions rörelsen att växa är att starta nya klubbar och det har klubben hjälpt till med. Vår förste president Paavo Hjelt for till Finland och bildade Karhula Lions Club. Övriga klubbar vi hjälpt till att bilda är Färila och Delsbo klubbarna.

Förutom att arbeta i vår egen klubb har några haft större uppdrag.

DG Nicke Collin 66/67

Vise DG Gösta Eges 62/63

ZO Sigfrid Brink 75/76, Ove Lindström 89/90, Mats Berglund 91/92

För att nu närma oss slutet av denna genomgång av klubben 50 åriga historia vill jag ge ett exempel på var våra insamlade pengar gått till för ett normal år och detta är för 1989.

Fadderbarn 1800 kr, Lions Internationella fonder 500 kr, Barnen i Guatimala 2500 kr, LCFF 21000 kr, Privatperson 1000 kr, Länken 400 kr, Piano Koppargården 14000 kr, TV-video Kläppa Fritidsgård 7500 kr, Teckningstävling 1300 kr, Kvinnojouren 2000 kr, Drogfri Lucia 3000 kr, Video ålderdomshem Ramsjö 4395 kr. TOT 59275 kr

Många aktiviteter har nu inte omnämnts och det är inte för att de varit obetydliga eller inte varit av värde för allt vi gör i vår fina klubb betyder alltid något för någon som vi kan hjälpa.

För hjälpa är ju ett av målen för vår verksamhet, hjälpa till att göra samhället och livet för den enskilde bättre och lyckligare.

Med detta vill jag tacka för att ni lyssnat på denna högst personliga återblick på de gångna 50 åren och jag hoppas att de kommande 50 åren skall fortsätta med att sprida glädje för människor som behöver vår hjälp.

Tack